Escaladematerial

Jag håller på att göra en massa material till Escalade 3: lappar på alla ord i texten och översättningar på texterna. Maila mig om ni vill att jag ska skicka det! Märk mailet Escaladematerial.

Youtube för lärare!

På läsdagboken, hittade jag denna länk. Youtube för lärare! Kanske ni kan hitta något kul där?

"Ramla in på lektionerna"

En fråga från Christina Sandberg: Precis när lektionen startar så "ramlar" ju eleverna in i salen. Hur gör ni för att få en lugnare start och ett lugnare avslut på timmarna?
Vad gäller att börja och sluta lektionerna så är en utav "trivselreglerna" på vår skola, att när lektionen börjar så står alla elever upp, vid eller bakom sin bänk, läraren hälsar, eleverna svarar och får sedan sätta sig ner. När lektionen slutar, ber läraren eleverna att ställa sig upp, läraren tackar för lektionen, eleverna svarar och går sedan ut. (Numera görs detta på alla lektioner på skolan men jag har alltid gjort så på mina fransklektioner, jag har sagt att man gör så i Frankrike... ) Mvh Ewa Turesson

För att få bättre start på lektionerna får eleverna först ställa upp i korridoren utanför klassrummet. Sen får de stå upp och hälsa på läraren och när läraren säger: Varsågoda och sitt, sätter sig alla och det blir en lugnare start. Man kan också skriva en uppgift som eleverna kan börja med på tavlan så att det blir lugnt under uppropet. Vi är en friskola (högstdiet, Engelska skolan) med lite gammaldags metoder men det funkar. Med vänlig hälsning Sven-Åke Collin

När det gäller ordning vid lektionsstart och slut så har vi på vår skola enats om att införa att eleverna står upp bakom stolen när de kommer in i klassrummet och när det blir tyst hälsar läraren, eleverna svarar och får sen sätta sig. Vid lektionsslut ställer eleverna upp stolen om de inte ska fortsätta i samma klassrum efter rasten och ställer sig bakom stolen. Läraren väntar tills det blir tyst, tackar för lektionen och eleverna får gå. Det här var lite ovant i början men både lärare och elever kom snabbt in i vanan och det har blivit mycket lugnare och mer samlat, mer fokuserat helt enkelt. Med vänlig hälsning Cecilia Henriksson

Jag arbetar visserligen på en lite speciell skola sedan 30 år tillbaka, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Våra elever ( från årskurs 7 till sista årskurs i gymnasiet) "ramlar" också in i klassrummen på ungdomars vis, men vi startar alltid lektionen med att alla står upp och sedan hälsar läraren på klassen (d v s vi hälsar ju på varandra) först när det blivit lugnt och sorlet lagt sig. Ypperligt tillfälle att också låta blicken svepa över klassrummet så att man får en snabb ögonkontakt med alla. Det är en markering att ett nytt arbetspass i ett nytt ämne börjar, och på språklektionerna hälsar vi självklart på respektive språk, vilken ytterligare understryker att nu är det franska etc. som gäller. Avslutningen kan göras på samma sätt. Så gör vi och det fungerar för det allra mesta bra. Eleverna är också positiva för de får hjälp att samla sig i början av lektionen. Värt att testa! Eva Nilsson Lindin

Jag gör klart för eleverna att jag låser dörren 5 min in på lektionen (klockorna på vår skola är inte synkroniserade) Jag sätter upp en skylt och ber den första personen som kommer för sent att knacka diskret. Jag vet då att någon är där. När morgonens första aktivitet (ofta ett läxprov som de sent anländande då missar) är avklarad, öppnar jag. De flesta har då hunnit komma. De troppar in lugnt och tyst (annars får de vända, gå ut och komma in lugnt och tyst) och det där viktiga morgonlugnet finns kvar. Jag poängterar att jag inte kommer att skälla på dem om de kommer för sent (det kan ju faktiskt hända alla). Kommer de däremot alltid för sent, ringer jag hem (om de inte är 18 år) Det här funkar på de flesta. Några få kommer sällan i tid, men de fattar i alla fall att de visar brist på respekt både mot sina kompisar och mot mig, och skäms lite. Det här funkar bra förutsatt att man kommer ihåg att låsa dörren, samt ser till så att ingen elev låser upp! Lycka till! Anette Öberg

Om det är på högstadiet, så föreslår jag följande: (jag har självt gjort det och det funkar bra!) Säg till eleverna att gå tillbaka ut ur klassrummet. Förklara varför du vill att de ska gå in lugnt och tyst. De ska veta att det är skillnad på rast och lektion! Låt dem sedan gå in under tystnad och stå kvar vid bänkarna tills du hälsat på dem. Var konsekvent med detta(som med allt annat) och gör om det följande lektion(er) tills de vant sig vid det nya tillvägagångssättet. Amitiés Birgitta Risholm

Jag har precis börjat på Tyresö Skola, och där låter man inte eleverna "ramla in", utan läraren möter dem utanför dörren och hälsar på var och en innan de går in. En del tar i hand, en del inte. När lektionen är slut får ingen gå innan alla plockat i ordning sina saker, ställt in stolen och väntat in de andra. Så vitt jag har förstått fungerar det alldeles utmärkt, och bidrar i hög grad till att skapa en lugnare stämning i skolan. Det går kanske lättast att genomföra det här i en sjua, men i franskan borde det kunna fungera på alla nivåer. Mvh Christina Bonnarp

Jag låter mina elever stå upp vid bänkarna innan vi startar och innan vi slutar lektionen. Det funkar till 85% kan jag väl säga... Vi markerar tydligt början och slut på lektionen, men eleverna glömmer av sig att det är meningen att de ska vara tysta så fort de sätter sig ner. Och det tar lite tid, det gör det. Men jag är ihärdig. Jag har lite stöd dessutom, för vi har en sådan tradition på skolan, så jag är inte den enda läraren som kör med stående start. Man kan pröva att sätta på lugn musik. Man kan också pröva att sätta på glad musik, och låta dem komma in i klassrummet med en fransk låt i bakgrunden, skriva på tavlan att de ska sätta sig och lyssna eller sjunga med, och när låten är slut säger man hej och startar lektionen, förhoppningsvis lite glad i sinnet av musiken. :) Ta en stund och prata med eleverna om hur du upplever lektionsstarten när de väller in. Det har jag gjort, och jag tycker det hjälper. De glömmer av sig, men de kommer ihåg om man påminner dem, man behöver inte dra hela harangen igen. Hur var det nu med starten, ni kommer väl ihåg hur det känns för mig? Lektionen blir roligare om den startar med en glad lärare, det är nog alla överens om! Mikaëla Lind

Angående insläpp! På Frans Schartaus gymnasium stänger vi dörrarna när lektionerna börjar kl 8.30. Därefter har vi ett enda insläpp kl. 8.40. Ingen kommer in senare om inte läraren förvarnats, inte ens de som har intyg från tandläkare eller dylikt.MVH Ulla Hager

Hur får man elever att vilja? - Medvetandeläxor

En fråga från en kollega: Hur du inleder när du får en ny klass? Jag var på en av dina föreläsningar i Värnamo för något år sedan och har tyvärr förlagt det du sa men jag vet bland annat att du visade på en trappa med utveckling och dendriter.

Mitt svar: Jag ska försöka att svara på din fråga, men det kan bli ganska långt!

När jag får en ny klass laddar jag innan. Jag vill vara i mitt esse eftersom det första intrycket är oftast det som dröjer sig kvar. Jag vill att eleverna ska ha en mycket positiv bild av mig som lärare, av mina metoder, min pedagogik, mitt tankesätt. Jag vill att de ska tycka att mitt ämne är kul och att de har chans att utvecklas och få ett riktigt bra betyg.
Jag brukar berätta följande historia: När jag skulle börja i första klass så hade vi precis flyttat. Alla i min klass hade gått i samma lekis, utom jag. Jag var den enda som ingen kände. Första veckan hade vi gympa. På den tiden (1971) hade inte lärarna lärt sig det pedagogiska verktyg där de delade in i grupper genom att räkna 1, 2, 1, 2, utan eleverna fick välja själva. Resultatet blev att det var alltid någon som blev vald sist. När jag var 7 år kunde jag inte räkna ut att jag blev vald sist för att ingen kände mig, för att jag var nyinflyttad utan jag trodde naturligtvis att jag var sämst. Det kunde ingen av de andra heller räkna ut, de trodde också att jag var sämst, för efter den där första gången blev jag alltid vald sist! Jag utvecklade en tydlig bollfobi på kuppen! Så fort det kom en boll i närheten av mig så kändes det som om händerna blev slappa och att benen styrdes av jordens rotation istället för av mig. Jag misslyckades alltid totalt och fick besannat varje gång att ja… jag är en katastrof på bollsporter. Från jag var 13-34 undvek jag alltid bollar. Jag närmade mig inte en boll på 21 år!!! När det var lekar på fester med bollar inblandade så erbjöd jag mig alltid att diska. När jag var 34 blev jag tvungen att spela volleyboll, ingen hade några förutfattade meningar om mig och jag lyckades. Nu diskar jag aldrig mer, utan hänger mig åt lekarna. Men det tog 21 år att komma till den insikten. Varför låter vi oss styras av andras val? Det var inte jag som hade valt att bli vald sist. Men det var jag som valde att låta mig styras av det.
Eftersom jag redan har tagit upp min bollfobi så fortsätter jag på det temat.Jag hade sett Kjell Enhagers föreläsning Jag AB. Han berättar om olika tekniker för att inte låta tankarna hindra utvecklingen.
Min son tränade i den lokala träningshallen. Det var både föräldrar och barn där. En man stod och prickade en basketkorg med en basketboll. Jag stegade fram och utmanade honom. Bäst på fem! Till saken hör att de gånger jag har spelat basket kan jag räkna på ena handen. Varje gång jag skulle pricka basketkorgen visualiserade jag att jag skulle träffa med bollen rakt i utan att knappt nudda korgens kanter med bollen. Total fokusering, och pang! Tre av fem fick jag i bollen. Vi var ungefär lika bra. Det kom en annan man och ville vara med. Då fick den förste mannen ”nerver”. Han såg sig själv missa eftersom han absolut inte ville missa så tänkte han antagligen: Jag får inte missa korgen! Enligt Kjell Enhager så känner inte hjärnan ”inte”, alltså blev budskapet ”Jag får missa korgen”. Enhager säger att hjärnan levererar det man beställer. I första omgången åkte man nummer ett ut. Han fick i en boll. Sedan var det jag och den andre mannen kvar. Jag fokuserade och visualiserade enormt, totalt. Jag fick i fyra av fem bollar och vann. Och det för att jag testade en teori som jag hade hört om.
När mina elever säger: ”Jag kommer aldrig att komma ihåg det här. Jag kommer aldrig att fatta grammatik. Jag hatar verb. Jag kan inte skriva. Jag kan inte tala franska. ”, så brukar jag ta upp Enhager, berätta exemplet ovan och säga: ”Ok, det din hjärna uppfattar är att du beställer att du aldrig kommer att fatta grammatik. Din hjärna levererar det du beställer. Hur stor är då chansen att du kommer att fatta?”. En elev sa: ”jag kommer att ha glömt bort imperfektändelserna tills imorgon.” Vi tog en diskussion och han ändrade sin formulering och sa: ”Jag kommer att komma ihåg imperfektändelserna imorgon.” Dagen därpå kom han ihåg imperfektändelserna utan att ha pluggat. Han fick sig en rejäl funderare och kom och frågade mig om jag trodde att det fungerade på fler saker.
Jag kallar denna typ av ”uppvaknande” för en medvetandeläxa. Jag gör eleverna medvetna om deras eget ansvar i lärandeprocessen. Vad de fokuserar på förverkligas. Om de hela tiden sitter och säger att de är värdelösa på matte, så är och blir de nog det. Efter en diskussion så ändrar de oftast beteende och märker en skillnad i resultat.
Det är oftast jag själv som är det största hindret för min egen utveckling. Jag är övertygad om att alla kan utvecklas optimalt och nå hur långt som helst. Vi utnyttjar bara en bråkdel av våra hjärnor och det största hindret för vår egen utveckling är oftast vi själva. Det har hänt saker under vår livsbana som har gjort att vi har blockerat oss. Nu har jag tur … jag har blivit medveten om en av mina blockeringar och lyckats tagit mig bort från den. Många av blockeringarna kommer till när man är barn, för barn kan vara väldigt elaka med varandra. Då sitter de oftast väldigt djupt med, så man kanske måste springa rena rama orienteringsbanan innan man hittar dit!
När jag har berättat den historien brukar jag fråga vad de har bestämt sig för att vara dåliga på!!! Jag går igenom hela klassen och alla säger ett ämne eller en egenskap. Jag frågar om de vill utvecklas, om de vill bli bra! Och de vill de ju oftast. Jag skapar en allt-är-möjligt-stämning, sedan förklarar jag att det tar 21 dagar att få en ny vana att kännas bra. Alla tankar sker elektroniskt i din hjärna, om du ska skaffa en ny tanke eller en ny vana som du vill ska gå lättare och lättare ska du göra/tänka en sak 21 dagar för att ha skaffat en ny ”elektronisk motorväg” i ditt huvud. Så lång tid tar det neurologiskt att skapa en ny smidig bana. Om du skulle börja med en ny positiv sak var tredje vecka skulle du utvecklas enormt under en livstid! Det är dendriterna som utvecklas. Man kan fixa nya dendriter när som helst. Om de börjar plugga i just ditt ämne så blir det lättare för varje gång eftersom de skaffar nya dendriter och då lär man sig lättare!
Utveckling: Jag ritar en diagonalt uppåtgående bana med hinder. Man börjar längst ner vid A och man slutar högst upp vid B. Vid varje hinder måste man anstränga sig. Om man kommer över ett hinder så är man inte samma person längre, man har utvecklats. Om något är svårt är det alltså bra eftersom det ger en chans att utvecklas. Så när eleverna säger att något är svårt så säger jag: Kanonbra, då har du en chans att utvecklas, om allt vore lätt skulle du ju stå still! Men jag peppar dem hela tiden med positiv feedback. Jag bara sprutar över mina elever konkret individuell positiv feedback. Under min egen tolvåriga skolgång fick jag konkret individuell feedback fyra gånger. Jag kommer ihåg alla gånger eftersom positiv feedback som är riktad och konkret sätter sig fast. Det är sådan feedback som kan ändra elevers liv. Det var bland annat min naturkunskapslärare på gymnasiet. Jag missade inte en lektion och jag tyckte att han var fantastisk. Han var närvarande och brann för sitt ämne. Han brann för att förmedla sin känsla till oss, att få oss lika intresserade som han av allt som hör till naturkunskap. Jag gick upp tre på morgonen och tittade på stjärnor på skolans tak för att han fick det intressant. Han sa att jag hade känsla för naturkunskap. Och jag kände att jag hade KÄNSLA för naturkunskap, och plötsligt blev allt så lätt. Jag fick bästa resultat på proven bara för att han hade sagt att jag hade känsla! För då hade jag det!
Tänk att det kan vara så lätt att få elever att brinna. Man berättar för dem att de har en förmåga så tror de på det! Det fungerar som placebo-effekt vid inlärning. Om man kan tro på sig själv att man kan klara av en sak så gör man det! Tyvärr så fungerar det precis tvärtemot också. Om man ger negativ feedback och säger: Det här har du nog svårt för, så blir det en självuppfyllande profetia det med. Feedback förändrar otroligt mycket. Den kan höja ens självförtroende/självkänsla till skyarna eller sänka den.

Freedom writers - Fantastisk film!

Jag och min man såg en fantastisk film i torsdags, Freedom writers. Min tonårige son och hans kompis blev lockade av rapmusiken och kom ner och kollade med oss. Filmen handlar om en lärare som hamnar i en värstingklass, med elever som kommer från de värsta omständighetr man kan tänka sig. Läraren använder okonventionella metoder, hon kämpar mot en hopplös skolledning och skaffar sig material på egen hand eftersom skolan tycker att det är onödigt att lägga ner några resurser på dessa elever. Hon får eleverna att känna sig hemma i hennes klassrum. Min son sa: Fyfan vilken bra film! Den borde alla se!
Jag håller med honom. En perfekt film att låta hela skolan se med temadag som kan handla om empati, varför man ska läsa böcker, att alla kan utvecklas optimalt med mera. Som lärare går det att reflektera över mycket. Följ min sons råd och se den! Den är baserad på en sann historia. Vissa recencenter tycker att den är förutsägbar och icke trovärdig. Jag tycker att den är bra och seevärd.
Klicka på rubriken till det här inlägget så kommer ni till en filmhandledning.

Upphovsrättslagen (1960:729) och urkund

Som svar på mitt nätfusk fick jag följande från Karin Bärve. Hon och även andra lärare hänvisar även till http://www.urkund.se/ Man kan prenumerera på en tjänst där som upptäcker om elever hämtar från nätet.

Lagen innebär att endast den person som skapat ett materiel, t.ex. en text, en bild eller en
presentation, äger rätten till det. Upphovsmannen ska genom denna lag skyddas från plagiat. Det är tillåtet: att citera andra skribenter eller författare om det tydligt framgår vilka ord
som inte är dina egna och vem som citeras, t.ex. på följande sätt: ”Med citat menas ordagrann återgivning av vad någon skrivit eller sagt. Ett citat kan bestå av ett enstaka ord eller ett längre avsnitt”, står att läsa i kapitlet Citat och anföring i Svenska skriv­regler av Svenska språknämnden. att referera till texter skapade av andra skribenter, om reglerna följs för hur referat ska utformas. Ett referat är en text där man medegna ord sammanfattar och återberättar vad någon annan skrivit, men med tydlig hänvisning till vem man refererar till och var den texten presenteras.
Det är däremot inte tillåtet:
att använda text som någon annan skrivit och presentera den som sin egen, även om justeringar har gjorts, stycken har flyttats och egna formuleringar har lagts till.att använda texter från vare sig läromedel, skönlitteratur, tidningar eller Internet utan att nämna upphovsmannen, d.v.s. ge en källhänvisning.
Information om Upphovsrättslagen och källhänvisning finns bl.a. på följande sidor:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19600729.HTM
- Lagtextenhttp://www.skolutveckling.se/it_i_skolan/kolla_kallan/

Inlägg från Åsa Falk

Tack för ditt brev om arbetsmoral osv. Jag håller med dig och jobbar ungefär som du. Det ger faktiskt som du säger resultat. Med jämna mellanrum tar jag också upp allmänna tankar om språk och språkinlärning och metakognitiva inslag med egen utvärdering. Då märker jag också att energin och utvecklingen i klassen ökar. I mina språkgrupper har jag från och med ifjol börjat med att efter 2-3 veckor byta arbetsgrupp. Jag säger till eleverna att det är viktigt att kunna arbeta med alla olika slagsmänniskor. Innan jag börjar med rundflyttningen får de anonymt skriva ner två personer de arbetar bra med och även om det är någon de tycker är väldigt svårt att samarbeta med. Där hämtar jag mycket viktig fakta hur gruppen fungerar. Nu är sjuorna inkörda på att hela tiden få träna sig att arbeta med nya människor. Så har jag tidigare gjort i mina sv/eng grupper med gott resultat.
Ja, nu börjar en ny termin. Lycka till!! Amicalement Åsa Falk BrownStora Högaskolan

Inget nätfusk!

Detta skriver jag till eleverna om att producera själva:
Uppgifterna kommer att skräddarsys så att det i stort sett blir omöjligt att kopiera från nätet. Var medveten om att du inte kan hämta en hel mening från nätet utan att ange en källa varifrån du har hämtat den. Det är annars stöld av annans material. Max tre ord får du hämta. Du kan få göra referat, men då ska allt vara omskrivet med dina egna ord. Om du tar hela meningar ska det vara citattecken och källhänvisning. Om du kopierar från nätet så blir det naturligtvis IG på den uppgiften. Eventuellt skickas även uppgiften till dina föräldrar med ett följebrev.
Ofta så gör man samma fel när man skriver. Det finns stavfel av alla de slag, meningsbyggnadsfel, styckeindelningsfel med mera. Ditt språkliga fingeravtryck hjälper mig också att se att du har skrivit dina texter själv och inte hämtat från nätet. Om du t.ex. konsekvent gör fel när du börjar nytt stycke, men inte i en tredjedel av det du skrivit, så kommer jag naturligtvis undra varför du har bytt taktik just där. Jag kommer antagligen att ifrågasätta det med och antagligen även söka på nätet själv. Det är ett stort problem idag i skolan att elever ”knycker” från nätet istället för att skriva själv. Du ska utvecklas, språk är makt, men då måste du skriva dina texter själv, annars lär du dig bara att kopiera.

Projektarbete

Alla ni som jobbar på gymnasiet och håller på med projektarbete. Jag har utarbetat ett häfte med allt som eleverna behöver veta. Jag läste ett tiotal böcker och komprimerade dem till ett 40-tal sidor där hälften är bilagor. Maila mig på marie.pettersson@compaqnet.se och märk mailet projektarbete så mailar jag dig det.

GPS

En rolig grej att göra när man kör bil och har GPS. Ställ in rösten på franska/ spanska/ engelska/ tyska.. Det är SANSLÖST var roligt svenska bynamn låter på de olika språk.. Roligast är faktiskt franska.. Bergslagsdiagonalen..eller G: Tunavägen..
Marie Richaud

MVG i allt

En av annonserna från google på min blogg hade titeln, mvg i allt. Jag blev nyfiken och gick in och kollade. Det är titeln på en bok. Jag var tvungen att köpa boken av ren nyfikenhet. http://www.redaktionen.se/produkt.php?visa=mvg

Mycket av det som står i boken är rena självklarheter för oss som är lärare, men mycket som vi tycker är självklart är inte det för eleverna. Jag tycker att det verkar vara en bra bok. Den handlar om vett och etikett och studieteknik, mycket peppning och väldigt strukturerat hur man gör steg för steg. Lite torr, men jag kommer att rekommendera en del av mina elever att köpa den.